Problemet är att korintierna vilseförts att använda en annan måttstock än evangeliets. De har använt sig av världslig visdom, förlitat sig på de falska apostlarnas vältalighet, syner och uppenbarelser. Så tog de denna falska måttstock och tillämpade den på Paulus och på sig själva. Det kan med andra ord vara så att vi är «i Kristus», men beter oss som om vi inte vore det. Men detta är en väg som leder oss vilse. Det är inte rätt väg ty vi kan ju inte göra något mot sanningen...
(ur boken)

Ännu en gång vill Håkan Sunnliden hjälpa oss in i Bibelns värld. Som alltid när Sunnliden är vägvisare får vi kunskap om hur samhället såg ut när Paulus skrev sina brev. Allt för att bättre kunna förstå det sammanhang Paulus levde i.
Den bibelläsare som inte enbart vill läsa bibelordet som ett tidsdokument utan också förstå vad Gud vill säga oss genom Skriften, har i Sunnlidens kommentar en utmärkt följeslagare.
2 Korintierbrevet är kanske det mest personliga av Paulus brev. Det är fjärran från ett teologiskt traktat, i stället möter vi Paulus som herde för kyrkan i Korint. Den som vill lära känna Paulus och förstå honom kan inte gå förbi 2 Korintierbrevet. Få kan som Sunnliden hjälpa oss med just detta.
Till de mer kända bibelorden ur brevet hör bland andra: «Bokstaven dödar, men Anden ger liv» i kapitel 3, «skatt i lerkärl» i kapitel 4 och «När jag är svag, då är jag stark» i kapitel 12.
Där Paulus motståndare lyfter framgång och vältalighet som tecken på att de tjänar Gud, där visar Paulus på ödmjukhet, enkelhet och offervilja. Där andra pekar på sig själva, pekar Paulus på Kristus. 2 Korintierbrevet är ett mycket Kristuscentrerat brev, exemplifierat både i Paulus eget liv och i hur församlingarna bör leva sitt liv.

Anders Hallberg, kyrkoherde